Herregud. Ibland kan man undra vad jag tänker. Jag har alltså tävlat i SM i simning. Okej, inte riktig SM, men för SM för gamla avdankade elitsimmare. Jag som inte ens kunde simma fritt för några månader sen. Inte för att jag kan så bra nu heller. Jag ska erkänna att jag faktiskt är riktigt dålig. Jag sjunker så lätt.. Det där med vattenläge som alla simmare pratar om, så att man bara flyter runt, verkar inte riktigt passa min kropp. Jag har för tunga ben. Nej, nu ska jag absolut inte skylla på något. Jag har bara tränat för lite i mitt liv och om jag tränar mer så kommer jag säkert att bli bättre. Oavsett så tycker jag att det är roligt. Det är bra. Anledningen till att jag var med och körde var att jag hade lite mentala saker som jag har tränat på som jag ville prova i tävlingssammanhang och att det är ju så roligt att tävla. Simning är också ganska så kort tid där det gäller att få till detaljer och vara lagom spänd, så jag tycker ändå att det var lite likt.

Första tävlingen stod jag på startpallen, megaredo. I min nya baddräkt som var både svår att förstå hur man skulle ta på sig… (mest för att jag bara tränat i topp och bekinitrosor) och tight. Men det gick jag var redo för race. I vilket fall på startpallen och ready- GO. I vattnet och riktigt nöjd. Simmar ganska bra och kommer upp typ först av alla, sjukt bra, och har satt nytt pers mot träning med ganska mycket. Det visar sig att jag blir diskad för tjuvstart. Man fick tydligen inte ens röra sig innan startsignalen gick. Hoppsan. Det andra tävlingarna klarar jag mig i alla fall från att bli diskad.

Det var roligt att ha tävlingen att se fram emot på alla simträningar jag har gjort, med mål så blir allting så mycket roligare tycker jag. Jag har ju såklart inte gått in med 100% insats, för skidåkningen är ju målet, men det har definitivt gjort det enklare att träna bra och jag mår bra av att träna. Så det har varit roligt, men det kommer kanske aldrig hända igen.

Väldigt trevligt gäng i alla fall och en rolig resa.